Skogens alla guld
Vandrar blint över hyggen, misströsta efter myren. Famla fram mellan ris och stubbar, plötsligt se det glittrande guldet längs med sjökanten. Vandra runt i hjortronfrossa.
Lägger kameran i knät, förberedd för skogens djur, velar.
"Jag har väl ändå förbrukat min tur för kvällen redan?"
Men helt plötsligt, står de där, den lilla familjen, älgko med kalv, poserar fint för kameran.
Stannar för ett bad, övertygad om att jag verkligen förbrukat min tur, lägger jag trotsigt kameran i famnen ännu en gång för resan hemåt på den krokiga grusvägen.
Intill myrkanten ser jag en konstig formad tall, svamlar osammanhängande i panik.
Där satt den, Indors egna lappuggla. Lyckan är total.
En kväll som levererat alla skogens guld.
Man måste ju helt enkelt älska sommarkvällar i juli?
