Jag kan älska gråa dagar

-När kan vi besöka optikern? Sa mor

-Inte när det är sol, då behöver jag jobba. Så måndag och fredag går bort. Svarar jag där jag ligger utsträckt på bänken i bastun, halvt sovandes.

*

Jag kan älska gråa dagar.

Hjärnan får vila, andas ut.

Från ljusets stressiga brus.

Min arbetsskada är ljuset.

Jag blir ståendes vid ett fönster, blickar ut, över bergen, ser färgerna förändras, börjar nervöst slå på fönsterbrädan, byter rum, till ett annat fönster, blickar ut. Är det nu det är dags?

Hur ligger ljuset över bergen, öster, väster? Är det rosa, gult?

Fotograferingar bokas in med ljuset. Dagliga väderleksrapporter, gyllene timmen, färger på himlen, blå timmen, ovädersmoln, norrsken. Fotograferingar bokas om.

Sitter alltid bredvid ett fönster, ser hur reflektioner bryter sig in.

Jag kan älska gråa dagar, när allt är förutsägbart och ljuset inte pockar på min uppmärksamhet.

Stjärnorna får vänta ett tag till.